Det bidde ett löppass

Jag satt på jobbet och spanade in vilket/vilka pass som jag skulle haka på ikväll efter jobbet, och just som jag bestämt mig så ringde Anders och fråga om jag ville följa med på en tur. Och det är ju mycket roligare att vara två som springer, så jag kunde inte säga nej. Det blev det långa varvet runt Stångån. Jag var lagom klädd och njöt av kvällsturen.

Det var ett lugnt pass där vi kunde prata med varandra under tiden, så min puls höll sig mellan 155-160 ungefär. Gött att få några kilometer i benen. Klockan sa 8, men jag har för mig att det är mer 7,5 km.

När jag kom hem väntade Biggest Loser på TV. Jag insåg hur långa reklampauserna är, när jag lyckades laga kvällens middag under en av dem. Det blev iofs bara makaroner med stekt falukorv, men det var inte snabbmakaroner ens...

Ska se om jag kan komma ut på en längdtur på lunchen imorn. Man måste ju passa på när det finns snö!